Nr. 2262:
Bevegelsen Hillsong
er en del av de siste dagers villfarelse og forførelse som Bibelen forutsier,
advarer imot, og som er egentlig et konglomerat, som et nettverk med falske profeter
som operer i sammen og beskyter hverandre!
Bilde fra Hillsong. Vi vet at far til grunnleggeren av
Hillsong som oppsto først i Australia var pedofil. Samt at i Bergen ble det
nettopp avdekket at samme person som er med i «lovsangen» i Salt menigheten som
egentlig er en Hillsong menighet også deltok på Pride konsert. At en ikke ser
at dette er en gedigen bløff og bedrag, må være at "rullegardinene er
nedrullet", og det godt!
Matt. 24. 11 og mange falske profeter skal opstå og føre
mange vill.
1 Tess. 5. 21 men prøv alt, hold fast på det gode,
For det første så går jeg i fullt arbeid, som tar store
deler av dagen og ukene for meg.
Dernest er jeg også litt lei hele dette makkverk til
kristendom som det egentlig er.
Samt at alle disse forskjellige retningene innforbi den
pinse/karismatiske del av kristenheten er egentlig den samme forførende og
urene åndsmaktene som står bak, bar i ulike forkledninger.
2. Tim. 3. 1. Men dette skal du vite at i de siste dager
skal det komme vanskelige tider. 2 For
menneskene skal da være egenkjærlige, pengekjære, stortalende, overmodige,
spottende, ulydige mot foreldre, utakknemlige, vanhellige, 3 ukjærlige,
upålitelige, baktalende, umåtelige, umilde, uten kjærlighet til det gode, 4
svikefulle, fremfusende, opblåste, slike som elsker sine lyster høiere enn Gud,
5 som har gudfryktighets skinn, men fornekter dens kraft - og disse skal du
vende dig fra.
4. 1. Jeg vidner for Gud og Kristus Jesus, som skal dømme
levende og døde, og ved hans åpenbarelse og hans rike; 2 Forkynn ordet, vær
rede i tide og utider, overbevis, irettesett, forman med all langmodighet og
lære! 3 For det skal komme en tid da de
ikke skal tåle den sunde lære, men efter sine egne lyster ta sig selv lærere i
hopetall, fordi det klør dem i øret, 4 og de skal vende øret bort fra sannheten
og vende seg til eventyr.
Problemet innforbi dagens pinse/karismatiske del av
kristenheten er at det er mylder og et konglomerat av ulike retninger som alle
har det samme demoniske og forføriske opphavet.
Men selvfølgelig, det er også «mye» godt. Derfor er det så
vanskelig å avsløre dette, da slike retninger som Hillsong kommer ut av en
vekkelse som pinsebevegelsen var forut. I dag er det blitt en del av den store
skjøgen i større elle mindre grad.
Jeg har vært på 2
møter i Hillsong og hørt litt på dem både på Radio og TV, da jeg vet hva de
står for sånn noenlunde.
Et møte i Berlin
Tyskland, og et møte i Hillsong i gamle Salemkirken her i Oslo.
Hvordan da komme ut av dette «røret» og denne bevegelse
omtalt bl.a. i 1 Tim. 4. 1. med følgende ordlyd:
«de holder seg til forførende ånder og djevlers lærdommer.»
Jeg har mye å si om dette, og vil komme med en ny artikkel
om det samme emne. Men «hemmeligheten» er å høre Herrens stemme, lære Herren
bedre å kjenne. Da vil en ikke gå og tilhøre slike demonisk og forførisk aktivitet.
Joh. e. 10. 3 For ham lukker dørvokteren op, og fårene hører
hans røst, og han kaller sine får ved navn og fører dem ut. 4 Når han har fått alle sine får ut, går han
foran dem, og fårene følger ham, fordi de kjenner hans røst; 5 men en fremmed
følger de ikke, de flyr fra ham, fordi de ikke kjenner de fremmedes røst.
Det er dette som er «hemmeligheten», høre Herrens røst tale
varmt, mildt, klart og rett.
Her er en artikkel som vil hjelpe deg
til å høre Herrens stemme, og forstå hva jeg vil ha sagt.
Det gamla Korset och det nya
Helt oannonserat och för det mesta oupptäckt har det i
modern tid kommit ett nytt kors in i allmänna evangeliska kretsar. Det är som
det gamla korset, men annorlunda: likheterna finns på ytan, skillnaderna är
grundläggande. Från detta nya kors har det kommit fram en ny filosofi om det
kristna livet, och från denna nya filosofi har en ny evangelisk metod kommit
fram, en ny mötestyp och en ny typ av predikan. Denna nya förkunnelse använder
samma språk som den gamla, men dess innehåll är inte detsamma och dess betoning
inte som tidigare.
Det gamla korset hade inget med världen att göra. För Adams
högmodiga kött betydde det slutet. Det medförde Sinais lags straffdom. Det nya
korset strider inte mot det mänskliga släktet, istället är det vänligt sinnad
kamrat och är, om man uppfattar det rätt, källan till oceaner av moraliskt ren
och oskyldig njutning. Det låter Adam leva utan att ingripa. Hans
livsmotivation är oförändrad. Han lever fortfarande för sin egen
tillfredsställelse, han bara gläder sig nu i att sjunga lovsång och se på
religiösa filmer, istället för att sjunga lättsinniga sånger och dricka sprit.
Betoningen är fortfarande på underhållning, fastän det roliga nu är på ett
högre moraliskt plan om än inte intellektuellt.
Det nya korset uppmuntrar till en helt och hållet annorlunda
framtoning inom förkunnelsen. Evangelisten kräver inte att man försakar det
gamla livet innan ett nytt liv kan tas emot. Han predikar inte motsatser utan
likheter. Han söker fånga upp det allmänna intresset genom att visa att
kristendomen inte ställer några obehagliga krav. Istället erbjuder den samma
sak som världen gör, men endast på ett högre plan. Vad än den synd-galna
världen råkar skrika ut för tillfället, visas på ett skickligt sätt vara just
samma sak som evangeliet erbjuder. Det är bara det att den religiösa produkten
är bättre.
Det nya korset dödar inte syndaren, det leder honom i en ny
riktning. Det för honom in i ett renare och trevligare sätt att leva och räddar
hans självrespekt. Till den som håller på sina egna rättigheter säger det:
"Kom och ta ut dina rättigheter i Kristus". Till egoisten säger det:
"Kom och var stolt i Kristus". Till den som söker spänning säger det:
"Kom och njut av den spännande kristna gemenskapen". Det kristna
budskapet har fått det passande stuket i enlighet med den rådande trenden för
att det ska godkännas av allmänheten.
Filosofin bakom detta kan vara uppriktig, men dess
uppriktighet hindrar den inte från att vara falsk. Den är falsk, därför att den
är blind. Den missar totalt hela korsets innebörd. Det gamla korset är en
symbol för död. Det står för det plötsliga, våldsamma slutet för en människa.
Den man som under romartiden tog på sig sitt kors och började gå vägen fram,
hade redan sagt adjö till sina vänner. Han skulle inte komma tillbaka. Han var
på väg mot döden. Korset kompromissade inte, ändrade ingenting, skonade
ingenting. Det dödade hela människan, fullständigt och för gott. Det försökte
inte förhålla sig väl med sitt offer. Det slog grymt och hårt och när det hade
fullbordat sitt verk, fanns människan inte mer. Adams släkte har en dödsdom
hängande över sig. Det finns ingen som kan omvandla det och ingen utväg finns.
Gud kan inte godkänna syndens verkningar, hur oskyldiga de än tycks vara, eller
vackra i människors ögon. Gud räddar individen genom att likvidera honom och
sedan uppväcka honom igen till ett nytt liv.
Den förkunnelse som på ett välvilligt sätt jämställer Guds
metoder och människors metoder är falsk enligt Bibeln och grym mot åhörarnas
själar. Tron på Kristus går inte i samma riktning som världen, den korsar den.
När vi kommer till Kristus för vi inte med oss vårt gamla liv upp till ett
högre plan. Vi lämnar det vid korset. Vetekornet måste falla i jorden och dö.
Vi som predikar evangelium får inte se oss själva som
PR-agenter, som ska upprätta goodwill mellan Kristus och världen. Vi får inte
tänka att vi har fått ett uppdrag att göra Kristus acceptabel för
storföretagen, pressen, sportvärlden eller den moderna utbildningen. Vi är inte
diplomater, utan profeter och vårt budskap är inte en kompromiss utan ett
ultimatum.
Gud erbjuder liv, men inte ett förbättrat gammalt liv. Det
liv som han erbjuder är liv ut ur döden. Det finns alltid på bortre sidan av
korset. Den som vill ha det, måste gå under staven. Han måste förneka sig själv
och instämma i Guds rättvisa dom mot honom.
Vad innebär detta för individen, den fördömda människan som
vill finna liv i Kristus Jesus? Hur kan denna teologi överföras till livet? Han
måste helt enkelt omvända sig och tro. Han måste överge sina synder och sedan
fortsätta att försaka sig själv. Låt honom inte skyla över någonting, inte
försvara någonting, inte ursäkta någonting. Låt honom inte försöka att ställa
in sig hos Gud, utan låt honom böja sitt huvud inför slaget i Guds stränga
missbehag och erkänna sig skyldig till döden. Efter att han gjort detta, låt
honom se upp med enkel förtröstan på den uppståndne Frälsaren. Från honom
kommer liv och pånyttfödelse och rening och kraft. Korset som avslutade Jesu
jordiska liv dödar nu syndaren, och kraften som uppväckte Jesus från de döda
uppväcker nu honom till ett nytt liv tillsammans med Kristus.
Låt mig säga till var och en som invänder mot detta, eller
räknar detta bara som en smal och privat syn på sanningen, att Gud har satt sin
godkännandesstämpel på detta budskap från Paulus tid till denna dag. Vare sig
det förklaras med exakt dessa ord eller inte, har detta varit innebörden i all
förkunnelse, som har bringat liv och kraft till världen genom århundradena.
Mystikerna, reformatorerna och väckelsepredikanterna har lagt betoningen här
och tecken och under och mäktiga kraftgärningar i den helige Ande har vittnat
om Guds godkännande.
Vågar vi, som har fått ett sådant arv av kraft, manipulera med
sanningen? Vågar vi med våra pennstumpar utplåna ritningens linjer eller ändra
mönstret,som visats oss på berget? Gud förbjude. Låt oss predika det gamla
korset. Då kommer vi att erfara den gamla kraften.
A W Tozer
