Nr. 677:
Skapelsen!
Vi leser i Jobs bok at Englene var med på skapelsen og så på:
Jobs bok 38. 3 Nuvel, omgjord dine lender som en mann! Så vil jeg spørre dig, og du skal lære mig. 4 Hvor var du da jeg grunnfestet jorden? Si frem hvis du vet det! 5 Hvem fastsatte vel dens mål? Vet du det? Eller hvem spente målesnor ut over den? 6 Hvor blev dens støtter rammet ned, eller hvem la dens hjørnesten, 7 mens alle morgenstjerner jublet, og alle Guds sønner ropte av fryd?
Englene – Elohim – Gudene, var med på skapelsen både av jorden og av oss mennesker.
Det var ikke Gud Fader, men Jesus og Englene som skapte menneskene.
Fra mine bibelkommentarer Kolossenserbrevet 1. 15 Han er den usynlige Guds bilde, den førstefødte før alt det skapte.
Hebr.1. 3a Han er en utstråling av Guds herlighet og bildet av hans vesen. Ingen andre enn Jesus har vist oss hvem Faderen er. Joh.e.14.9b. Den som har sett meg, har sett Faderen. Hvordan kan du da si: Vis oss Faderen? Samtidig er ikke Jesus Faderen, han har vist oss hvem Faderen er. Jesus er Faderens første produkt eller skapning, før noen andre. Han har sitt opphav i gammel tid, han er fra eldgamle dager sier Mika.
Ord.8. 22 Jeg var det første som Herren frembrakte, hans første verk i fordums tid. 23 I opphavet ble jeg formet, i begynnelsen, før jorden ble til. 24 Jeg ble født før havdypet var der, før kildene fyltes med vann. 25 Før fjellene ble satt på sin plass, før alle haugene ble jeg født, 26 før Herren skapte jord og mark og den første mold på jorden.
27 Jeg var der da han reiste himmelen og spente hvelvingen over dypet,
28 da han samlet skyene der oppe og lot havdypets kilder strømme sterkt.
29 Da han satte en grense for havet, så vannet stanset der han bød,
og han la jordens grunnvoll, 30 da var jeg bygningsmann hos ham.
Jeg var til glede for ham dag etter dag og lekte stadig for hans ansikt.
31 Jeg lekte på hele hans vide jord og hadde min fryd i menneskebarna.
16 For i ham er alt blitt skapt, i himmelen og på jorden, det synlige og det usynlige, troner og herskere, makter og åndskrefter – alt er skapt ved ham og til ham.
Her er utrolige dybder. Bibelen er ingen doktoravhandling om skapelsen og hvordan alt ble skapt. Noe får vi et glimt inn i, men det er først og fremst en presentasjon av Gud selv gjennom Jesus Kristus skapte alt.
Hebr.11. 3 I tro forstår vi at verden er skapt ved Guds ord, og at det vi ser, har sitt opphav i det usynlige.
Jesus har det største og mest betydningsfylle navn av alle. Hans navn er over alle andre navn.
17 Han er før alt, og i ham blir alt holdt sammen.
Han er før alt, som den førstefødte og enbårne Guds Sønn. Uten Jesus hadde verden vært i det totale kaos. Gjennom Jesu død og oppstandelse bærer det bud at verden vil bestå, om ikke i den skikkelse den er nå. Men uten Jesus hadde alt gått nedenom og hjem og Satan hadde fått til fulle lykkes med sin onde hensikter og intensjoner. Men nå bebuder en ny tid og en ny æra gjennom Jesus Kristus.
2. Pet.3. 13 Men vi ser fram til det han har lovt: nye himler og en ny jord, hvor rettferdighet bor. (sitat slutt).
Hentet fra bibeltemplet av Leif Olov Liljestrøm
ÄNGLAR OCH ELOHIM
Jag har tidigare skrivit en hel del om ordet Elohim, vilket vi översätter som Gud, och om hur det ordet inte alls, i hebreiskan, bara betecknar Gud, utan också används om änglar, demoner och människoandar. Vilket givetvis dels får svåra komplika¬tioner för mycket av hur Bibeln har översatts, men också lär oss att ord inte alls alltid är så självklara som man vill tro. T.ex, som jag ju skrivit en artikel om här, så kan jag utan att blinka, med det bibliska språket säga "JAG ÄR EN GUD", därför att som sagt, Bibeln, i dess oförstörda otolkade gestalt, lär oss att den pånyttfödda människan är en Elohim, därför att vi skall bli såsom änglarna och änglarna är Elohim, Guds Söner. Till den konklusionen kan man komma från flera olika håll. Till detta vill jag bara nu foga, att jag råkade över ännu ett bibelsammanhang som visar detta, och det finns i Hebr. 2 och Ps. 8. I Hebr. säger författaren om Jesus att "en liten tid gjorde du honom ringare än änglarna". Och uttrycket är ett citat ifrån Psalm 8:5, där det står: "Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen." (Ps. 8:5) I engelskan står det: "For thou hast made him a little lower than the angels." Men i hebreiskan står det så här, ordagrannt transkriberat: "and you are making lack him little from Elohim" Så här finner vi dels att när hebreerbrevets författare för över citatet till sin tid, så bibehåller han, ledd av den Helige Ande, tolkningen att Elohim här skall förstås änglarna, trots att det alltså i hebreiskan stod gudarna. Således likhetstecken mellan Elohim och änglar. Ordet Elohim som också, oftast, används för Gud i ental i GT. Så om kugghjulen i din hjärna inte börjat snurra redan, för fullt, så låt mig hjälpa till. ETTA INNEBÄR att en granskning av alla andra bibelställen där ordet Elohim används, är nödvändig. För det finns andra ställen där det också bör eller kan heta änglar/gudar, hellre än Gud i ental. Som t.ex i 1 Mos. 1:26. Dvs att vi är Guds avbild utesluter inte att det är Gud i hans änglagestalt som avses, dvs då Gud Sonens änglagestalt, som vi skapades till en avbild utav. För att klargöra: Det är Gud Sonen, i hans änglagestalt, som där säger till de andra änglarna, Guds Söner, hans tjänare och medskapare [i bemärkelsen hantverkare]: Låt OSS göra människor till VÅR avbild.
Det handlar därmed inte om treenigheten, treenigheten kan hävdas och försvaras på andra sätt, och tror du inte apostlarna hade använt detta om det skulle tydits så? Utan det handlar om vad vi är en avbild av, och om vad det säger oss om originalet, dvs om änglarna. För om du inte misstycker, så skulle väl en avbild av den osynlige Guden, han som lever i ett ljus dit ingen människa kan komma, bli något liknande? Men nu blev vi inte det, utan vi fick gestalt, och planetarisk ändamålsenlighet, med armar och ben och näsor och så vidare, och vem i gudomen är det som har den gestalten? Fadern? Anden? Nej, Sonen, men Sonen i hans skapelsegestalt, den som änglarna, i sin tur, före oss, var en avbild av och varför de kallades Guds Söner. Ett annat sådant ställe är Ps 68:15, som jag upptäckte och skrev några artiklar om, och även fick indirekt medhåll från en amerikansk judisk professor i semitiska språk av (han knyckte idén efter en emailkontakt och tog med den i en hans kommande bok, utan att nämna källan [boken kunde förhandsläsas ett tag]) - där orden om Basans berg får mycket mer logik om man tolkar ett Guds berg, som ett gudarnas berg. Men det finns fler sådana ställen, och när vi nu har detta prominenta sammanhang, detta mellan Hebr. 2 och Ps 8 att basera det hela på, blir det så mycket starkare, och rentav omöjligt att säga emot därför att ju NT sätter ett KLART likhetstecken mellan Elohim och änglar, du har ju just läst det - så låt oss då fortsätta, och låta också de andra bibelställena klarna, för att se om det finns fler fördunklade passager (och gör det det, dvs finns fördunklade passager, så kan man lätt räkna ut att det gör så med ett syfte, och att vi just där kan finna väldigt viktiga saker, som t.ex med gudarnas berg, som ju öppnar en helt ny autostrada in i bibelförståelsen när det gäller efterflodstidens angeliska nedstiganden och hur detta förklarar tonvis av både biblisk och profan historia - som sagt, just sådana fördunklingar tyder ju på att där finns viktiga sanningar, annars skulle det inte varit värt mödan att fördunkla dem, så att säga. Och du vet vem jag syftar på.)
En implikation av detta man kan fundera på, är att uttrycket "Guds Söner" alltså skulle kunna översättas "gudarnas söner". Dvs det skulle kunna vara så att de som steg ned, där i 1 Mos. 6, inte var en förstagenerations änglar, utan söner till änglar, måhända en tidigare hybridart. Men, eftersom både Enoks bok och Septuagintan kallar dem änglar, så skall väl den tanken kanske överges. Eller? Såvida vi inte går till vad ordet ängel, malak, betyder, det betyder ju bara sändebud, eller något liknande. Så sett ur den synvinkeln motsäger inte varken Enok eller Septuagintan den tanken. Och vad skulle den i så fall medföra? Jo, den skulle visa oss att det också bland änglarna finns generationer, och slå ännu en spik i kistan på den religiösa traditionen om änglar som könlösa, formlösa medvetanden som bara flyter omkring i "andevärlden". Men, vi har också Andens vittnesbörd och jag upplever att Anden vittnar mot den tanken, och det spelar heller ingen roll för argumentet emot substanslösheten eftersom även en första generations änglar, med fortplantningsförmåga, slår spikar i dess kista. Så det skall jag inte hävda, men ville ändå visa på hur orden kan ha olika tolkningar, och hur vi måste ta hänsyn till flera olika instanser, innan vi kommer till en slutsats. Vi har alltså dels hur NT tolkar GT, dels hur Enoks bok gör det, och hur Septuaginta gör det. Och därutöver den Helige Andes vittnesbörd. Utan Andens vittnesbörd i det här fallet hade denna tanke alltså kunnat leda fel, vilket visar att "Sola Scriptura" kan vara en mycket farlig princip. "Enbart Skriften" kan inte leda oss rätt, vi har också fått en skriftens uttolkare, den Helige Ande, som är överordnad våra tankar och vad vi tror är skriften. Skriften är således vad den Helige Ande uppenbarar för oss, från Skriften. Något annat är bara våra uppfattningar om skriften, vad vi med vårt begränsade förnuft tror är skrift. Utan Andens bekräftelse, som vi alltid måste söka och invänta, innan vi gör oss en uppfattning, står vi oss slätt och bör bara förhålla oss stilla och inte springa iväg och tolka saker efter eget förnuft, eller i åtföljande av invanda traditioner och tankebanor, tankebyggnader och hugskott. Så att bara sätta sig ned och "studera" Bibeln är inget som leder någonstans. Om inte Bibelns författare är närvarande, med dig och i dig, blir läsningen utan frukt. Den kan möjligen magasinera skriftord i dig, som Anden senare, om/när du låter honom leda och ta över, kan ta utav, men det är plan B. Plan A är att också magasinerandet skall ske i och med och av Anden, så att allt hamnar där det skall och du får plats över för det som är vad Gud vill verka just i dig. Jag har inga flera "Elohim"-ställen i huvudet just nu, men skall återkomma om/när jag hittat flera, om de är intressanta och verkar behöva, måhända, omtolkas. (sitat slutt).
Vi møter Jesus som Herrens Engel mange plasser i GT. Jesus var en Engel før han ble menneske. Da han ble menneske, så smeltet hans to naturer sammen til et. Han var ikke 100 % Gud og 100 menneske, men et menneske fullt ut som oss. Men allikevel noe langt mer. Men aldri ble han eller ønsket han å bli Gud Fader lik.
Jesus hadde en enda større herlighet før han ble menneske, og fikk den «tilbake» etter han hadde tilveiebragt frelse for oss.
Joh. e. 17. 4 Jeg har herliggjort dig på jorden idet jeg har fullbyrdet den gjerning som du har gitt mig å gjøre; 5 og nu, herliggjør du mig, Fader, hos dig selv med den herlighet jeg hadde hos dig før verden var til!
Jesus er også en Engel, bl.a. beskrevet i Guds ord som Herrens Engel. Jesus og to engler i 1 Mosebok 18 som åpenbarte seg for Abraham som tre engler men den ene ble også benevnt som Herren, dette var Jesus i sin preeksistens. De tre personene som kom var Elohim, men den ene var Jesus og ble kalt herre.
1 Mosebok 18. 1. Og Herren åpenbarte sig for ham i Mamres terebinte-lund, mens han satt i døren til sitt telt midt på heteste dagen. 2 Da han så op, fikk han se tre menn som stod foran ham; og da han blev dem var, løp han dem i møte fra teltdøren og bøide sig til jorden 3 og sa: Herre! Dersom jeg har funnet nåde for dine øine, så gå ikke din tjener forbi!
Sluttkommentar:
Det som er også herlig å tenke på, er at Jesus sier om oss hentet fra salmene at vi mennesker er også Guder som han selv er. Vi skal være med på å forme og nyskape ting. Hva som ligger foran oss, det vet vi ikke. Men holder vi ut inntil enden, og oppnår sluttfrelsen. Så er alt det som vi har gått igjennom på denne jorden som ingenting å regne.
Rom. 8. 18 For jeg holder for at den nærværende tids lidelser ikke er å akte mot den herlighet som skal åpenbares på oss.
Vi er alle Guder i den forstand at det ligger et potensiale og ting hvis vi oppnår sluttfrelsen av vi skal bli Guds Sønn lik, selv få samme herlighetslegeme som ham.
Rom. 8. 29 For dem som han forut kjente, dem har han også forut bestemt til å bli likedannet med hans Sønns billede, forat han skulde være den førstefødte blandt mange brødre.
Filipenser brevet 3. 20 For vårt rike er i himlene, og derfra venter vi og den Herre Jesus Kristus som frelser, 21 han som skal forvandle vårt fornedrelses-legeme, så det blir likt med hans herlighets-legeme, efter den kraft hvormed han og kan underlegge sig alle ting.
Tror ikke på andre kristne, hva som blir lært og forkynt, men studer selv Guds ord, og la det være rettesnor for liv og lære, ikke noe annet kjære venner og med søsken. Det gjør jeg, og anbefaler andre å gjøre det samme.
Ønsker du mer av Smyrna Oslo og fra min tjeneste? Støtt oss da både i forbønn og økonomisk:
Fra forsiden på hjemmesiden vår:
Har du tro på dette vi driver på med?
Jeg tenker spesielt undervisningen vi legger ut?
Bibelkommentarene og alt annet trenger vi hjelp med da jeg går i fullt arbeid.
Skal jeg ta meg fri, trenger jeg din støtte økonomisk og i bønn, vil du være med?
Kontonummer i Posten: 0535 06 05845
Vær velsignet i den Herre Jesu Kristi Navn!
Mulighetene er mange, men da må vi stå sammen og hjelpe hverandre fremover i tjenesten.
Tillegg: jeg skrev en artikkel for noen år siden om skapelsen som er på hjemmesiden vår, tar også den med som et tillegg for deg som vil studere dette emne. Og er det noe som du lurer på? Send inn spørsmål til meg på mail: jk.chris@online.no
Gap-teorien er ganske enkelt en teori som sier at mellom 1. Mos. 1,1 og 1. Mos. 1,2 kan det være millioner av år.
1. Mosebok 1. 1. I begynnelsen skapte Gud himmelen og jorden. 2 Jorden var øde og tom, og mørke lå over havdypet. Men Guds Ånd svevet over vannet. 3 Da sa Gud: «Det bli lys!» Og det ble lys. 4 Gud så at lyset var godt, og han skilte lyset fra mørket. 5 Gud kalte lyset dag, og mørket kalte han natt. Og det ble kveld, og det ble morgen, første dag.
Nå har jeg trodd på denne såkalte teorien siden ungdommen. Jeg har ikke det fulle lys over alt, da skriften er forholdsvis sparsom her. Skal kort nevne hvordan jeg ser på dette med skapelsen og tilblivelsen av hele universet.
Hebr. 11. 3 I tro forstår vi at verden er skapt ved Guds ord, og at det vi ser, har sitt opphav i det usynlige.
Ved troen og ikke forstanden og menneskelig viten forstår vi at det er Gud selv som er opphavet til alt det skapte. Min tolkning på 1. Mosebok er en gjenskapelse.
Predikeren står det at Gud henter igjen det forgagne, det som har vært!
Personlig er jeg av den tro at det er som et trappetrinn å oppleve og nærme seg Gud selv sett med evighets dimensjon. Det er som nye rom vi vil bli tatt med inn i som han har brukt etter vår måte å tenke og tale på millioner av år.
1.) Faderen er den eneste.
Det er så mange skriftsteder på dette, her er et.
Jesaja 44. 6 Så sier Herren,
Israels konge og forløser,
Herren, Allhærs Gud:
Jeg er den første, og jeg er den siste,
foruten meg er det ingen Gud.
7 Hvem er som jeg?
La ham melde seg og fortelle,
ja, legge fram for meg det som har hendt
helt fra jeg skapte det første folk.
Og la ham si dem det som siden skal hende.
8 Frykt ikke, bli ikke forferdet!
Har jeg ikke for lenge siden
kunngjort og fortalt deg det?
Dere er mine vitner.
Er det noen Gud ved siden av meg?
Jeg vet ikke om noen annen klippe.
Salme 86. 10 For du er stor, og du gjør under.
Du alene er Gud.
Joh. e. 17. 3 Og dette er det evige liv at de kjenner deg, den eneste sanne Gud, og ham du har utsendt, Jesus Kristus.
2.) Himmelen ble laget\skapt.
Faderen gjorde først et sted for seg selv, det er innlysende. Ikke hele universet, men en del da han var til før noen andre.
Salme 90. 2 Før fjellene ble født,
før jorden og verden ble til,
ja, fra evighet til evighet er du, Gud.
Ord. 8. 26 før Herren skapte jord og mark
og den første mold på jorden.
Dette er kun Faderen og den Hellige Ånd. Den Hellige Ånd er ingen egen person, men en del av Gud Fader selv da Herren er Ånden og Gud er Ånd sier skriften.
3.) Jesus ble til, Kristus Jesus i sin preeksistens.
Joh. e. 1. 1. I begynnelsen var Ordet. Ordet var hos Gud, og Ordet var Gud. 2 Han var i begynnelsen hos Gud.
Ord. 8. 22 Jeg var det første som Herren frembrakte,
hans første verk i fordums tid.
23 I opphavet ble jeg formet,
i begynnelsen, før jorden ble til.
24 Jeg ble født før havdypet var der,
før kildene fyltes med vann.
25 Før fjellene ble satt på sin plass,
før alle haugene ble jeg født,
26 før Herren skapte jord og mark
og den første mold på jorden.
27 Jeg var der da han reiste himmelen
og spente hvelvingen over dypet,
28 da han samlet skyene der oppe
og lot havdypets kilder strømme sterkt.
29 Da han satte en grense for havet,
så vannet stanset der han bød,
og han la jordens grunnvoll,
30 da var jeg bygningsmann hos ham.
Jeg var til glede for ham dag etter dag
og lekte stadig for hans ansikt.
31 Jeg lekte på hele hans vide jord
og hadde min fryd i menneskebarna.
4.) Englene ble skapt\til.
Kol.1. 15 Han er den usynlige Guds bilde,
den førstefødte, som står over alt det skapte.
16 For i ham er alt blitt skapt,
i himmelen og på jorden,
det synlige og usynlige,
de som troner og de som hersker,
både makter og myndigheter –
alt er skapt ved ham og til ham.
17 Han er før alle ting,
og alt består ved ham.
5.) Jorden ble skapt.
Job. 38. 4 Hvor var du da jeg la jordens grunnvoll?
Hvis du har innsikt,
Så fortell meg om det.
5 Hvem har fastsatt dens mål
– det vet du vel?
Hvem spente målesnor ut over den?
6 Hvor ble dens sokler senket ned,
og hvem la ned dens hjørnestein,
7 mens alle morgenstjerner jublet,
og alle Guds sønner ropte av fryd?
8 Hvem stengte for havet med porter,
da det brøt skummende fram fra dypet,
9 den gang jeg kledde det med skyer
og svøpte det i tett skodde,
10 den gang jeg satte en grense for det
og stengte med bom og dører?
6.) Lucifer ble Satan. 1\3 av englene ble demoner.
Åpenbaringen 12. 4 Med halen drog den med seg tredjedelen av stjernene og kastet dem ned på jorden. Draken stilte seg foran kvinnen som skulle føde, for å sluke barnet så snart det var født.
Esekiel 28. 11 Herrens ord kom til meg, og det lød så: 12 Menneske, stem i en klagesang over kongen av Tyrus og si til ham:
Så sier Herren Gud:
Du var fullkommenhetens segl,
full av visdom og skjønnhet.
13 Du bodde i Eden, Guds hage,
og var dekket av alle slags edelstener:
rubin, topas og diamant,
krysolitt, karneol og jade,
safir, turkis og smaragd.
Dine håndtrommer og smykker
var innlagt med gull;
de ble gjort i stand
den dagen du ble født.
14 Jeg gjorde deg til en strålende
og vernende kjerub.
Du var på det hellige gudefjell
og vandret mellom funklende steiner.
15 Fra den dagen du ble født,
var du hel i din ferd,
inntil det ble funnet urett hos deg.
16 Din store handel førte med seg
at du ble fylt av vold og begynte å synde.
Da støtte jeg deg bort fra gudefjellet
og gjorde ende på deg,
du vernende kjerub,
mellom de funklende steiner.
17 Din skjønnhet gjorde deg hovmodig,
og fordi du var så strålende,
forspilte du din visdom.
Da kastet jeg deg til jorden
og overgav deg til konger,
så de kunne se på deg med skadefryd.
18 Med all din skyld og din urett i handel
vanhelliget du dine helligdommer.
Så sendte jeg ild imot deg,
og den gjorde ende på deg.
Jeg lot deg bli til aske på jorden
for øynene på alle som så deg.
19 Alle blant folkene som kjente deg,
grøsset ved synet av deg.
Du er blitt til skrekk og gru,
og borte er du for alltid.
7.) Hele universet kommer i kaos, spesielt jorden. En flod over jorden som ved Noah.
2 Pet. 3. 6 Og ved vann gikk den første verden under da den ble oversvømt av vann.
Jesaja 14. 4 da skal du stemme i denne spottevisen om Babels konge:
Se, nå er det ute med voldsherren,
det er slutt på hans ville framferd!
5 Herren har brukket de gudløses stokk,
tyrannenes herskerstav,
6 som rammet folkeslag i raseri
og aldri holdt opp med å slå,
som underkuet folk i vrede
og forfulgte dem uten skånsel.
7 Hele jorden har fått fred og ro,
folk bryter ut i jubelrop.
8 Selv sypressene gleder seg
over det som har hendt deg,
og sedrene på Libanon jubler:
«Siden du falt,
kommer ingen opp og feller oss.»
9 Nede i dødsriket blir det uro
når det skal ta imot deg.
For din skyld vekker det dødninger opp,
alle som var fyrster på jorden,
og byr alle folkeslags konger
å reise seg fra sine troner.
10 De tar til orde og sier til deg:
Nå er du kraftløs som vi,
du er blitt som en av oss.
11 Du som var så stor og stolt,
er støtt ned til dødsriket
med dine klingende harper.
Nå ligger du på et råttent leie,
mark og kryp er ditt teppe.
12 Å, at du er falt fra himmelen,
du morgenstjerne, morgenrødens sønn!
At du er slengt til jorden,
du som seiret over folkeslag!
13 Det var du som sa med deg selv:
«Til himmelen vil jeg stige opp;
høyt over Guds stjerner reiser jeg min trone.
Jeg tar plass på tingfjellet lengst i nord.
14 Jeg vil stige opp over de høye skyer
og gjøre meg lik Den Høyeste.»
15 Nei, til dødsriket er du støtt ned,
lengst ned i den dype hulen.
8.) Jorden ble gjenskapt og menneske ble skapt\til.
1. Mosebok 1. 2 Jorden var øde og tom, og mørke lå over havdypet. Men Guds Ånd svevet over vannet. 3 Da sa Gud: «Det bli lys!» Og det ble lys. 4 Gud så at lyset var godt, og han skilte lyset fra mørket. 5 Gud kalte lyset dag, og mørket kalte han natt. Og det ble kveld, og det ble morgen, første dag.
9.) Menneske falt i Edens hage.
1 Mosebok 3. 1. Slangen var listigere enn alle ville dyr som Herren Gud hadde skapt. Den sa til kvinnen: «Har Gud virkelig sagt at dere ikke skal spise av noe tre i hagen?» 2 Kvinnen svarte slangen: «Vi kan godt spise av frukten på trærne i hagen. 3 Bare om frukten på det treet som står midt i hagen, har Gud sagt: Den må dere ikke spise av og ikke røre; ellers skal dere dø!» 4 Da sa slangen til kvinnen: «Dere kommer slett ikke til å dø! 5 Men Gud vet at den dagen dere spiser av frukten, vil deres øyne bli åpnet; dere vil bli som Gud og kjenne godt og ondt.» 6 Nå fikk kvinnen se at treet var godt å spise av og herlig å se på – et prektig tre, siden det kunne gi forstand. Så tok hun av frukten og spiste. Hun gav også mannen sin, som var med henne, og han spiste. 7 Da ble deres øyne åpnet, og de merket at de var nakne. Så flettet de sammen fikenblad og bandt dem om livet.
10.) Gud skaper nye himler og en ny jord etter alle tidshusholdninger.
2 Pet. 3. 13 Men vi ser fram til det han har lovt: en ny himmel og en ny jord, hvor rettferdighet bor.
Jesaja 66. 22 For likesom den nye himmel
og den nye jord som jeg skaper,
alltid skal bestå for mitt åsyn,
slik skal deres ætt og navn bestå, sier Herren.
«Se her, vi kommer til deg,
for du er Herren vår Gud.
Relaterte linker:
http://blog.janchristensen.net/2011/08/nr-183-er-den-hellige-and-en-person.html
http://blog.janchristensen.net/2011/09/nr-207-hvor-mange-og-hvem-skal-vi-mte-i.html
http://blog.janchristensen.net/2013/07/nr-638-lucifer-ville-ta-gud-faders.html
http://janchristensen.net/
http://janchristensen.net/artiklerhoved.php?side=forskjellige-kristne-sekter
